
Många tårar har jag fällt dem senaste månaderna, men nu känns det som jag klarar allt finns inget som hindrar mej. Trött på alla tårar nu det är dags att börja leva. Jag vet nu med att jag måste få vara mej själv jag kan inte leva mitt liv som någon annan vill att jag ska vara, jag måste vara sann mot mej själv, känns som att jag vill vara den jag är jag skiter faktiskt i vad folk tycker om mej det har jag alltid gjort, men någonstans tappade jag bort mej själv men har hittat tillbaka till min stig, jag är den jag är accepterar man inte det behöver man inte vara en del av mitt liv. Finns så många saker i min bakgrund som fortfarande gör så fruktansvärt ont men det som gör mest ont är att jag inte kan berätta för någon jag måste hålla det inom mej, för aldrig jag låter någon dömma mej för något jag gjort för länge sen har kämpat hårt för att vara där jag är idag. Många saker skrämmer mej men jag vet nu att allt kan hända om man bara låter det, o jag vet att en dag kommer jag våga älska igen, jag vet att jag kommer att våga låta någon komma in i mitt hjärta bara det är rätt, men jag har ingen brådska för jag vet att när tiden är mogen, o jag är mogen o jag träffar rätt man så kommer det av sej själv.

Livet är inte alltid lätt att förstå men det hör till. Jag har haft jobbiga år i mitt liv o jag vet att många fortfarande tror att jag är samma person som för 10 år sen men nej, jag kan se framåt, jag lever, jag är, jag vill, jag kan o ingen annan ska få säga något annat. Många konstiga tankar ikväll men ibland är jag ju en liten tänkare........