Nu börjar det ta sej=)

Var ute o körde på förmiddagen sen på efter middagen, uppkörningen börjar ju närma sej med storm steg. Jag fick reda på idag att nästa vecka ska jag börja backa med släp äntligen. På uppkörningen ska jag ta mej upp ur sängen på morgonen sen ska jag upp på hällåsen för att ta mej runt en mils rundan så jag får ta ut lite adrenalin tills jag ska köra.

Jag börjar faktiskt må bättre i mej själv jag är på väg tillbaka igen=) jag sover hela nätterna nu o nu har jag börjat äta igen så hungerkänslan har kommit tillbaka igen...... Men det kan faktiskt vara skönt att vara ensam det ger mej chansen att hitta tillbaka till mej själv. Jag vaknar nu med ro i kroppen jag har inte panik nu varje morgon, o det är så skönt att få känna den ron i kroppen det var ett tag sen nu.

Nu ikväll blir det bara att ta det lugnt sitter o tittar på idol o just nu sjunger han Piotr ó jag fattar inte vad juryn ser eller hör när dem säger att han är bra, för det låter så illa när han sjunger.....

Godnatt

Nya tag......

Idag var första gången på 2½ vecka som jag var ute med lastbil, men jag skötte mej, det roliga var att läraren kunde inte förstå hur jag kunde kugga förra gången för han tyckte jag körde bättre än vad många andra har gjort som klarat uppkörningen, men jag var ju så himla nervös. Men nu till nästa gång ska jag ta en långpromenad ska gå en mils rundan så jag får ut all adrenalin då kanske jag kan slappna av.... På eftermiddagen satt jag i teori och gjorde ett prov på bromsar, har ett prov kvar för skolan så klarar jag uppkörningen kan jag in o skriva direkt för E för vägverket. Ikväll har jag bara legat i vagnen o tittat på Dr Quinn somnade ju vid kvart över fem imorse o klev upp halv sju, vet inte varför men jag kunde inte sova.

Nu på eftermiddagen fick jag sitta ner med en lärare o ha ett prat men det var väl behövligt, fick höra att folk här har reagerat på min viktminskning, men jag tycker inte det är så farligt jag menar jag var inte mager när jag började här o jag är inte mager nu, jag har tappat 14 ½ kg sen 1 Juni men det var behövligt, visst jag mår inte bra nu men jag svälter inte mej själv som många tror, jag är inte så deppig som alla tror visst jag har mina dagar när allt känns så trist men det har väll alla. Jag menar jag har precis separerat man kan inte förvänta sej att jag ska hoppa av glädje direkt, det tar tid vi var ändå ett par i nästan tre år, vi hade våra stunder men det mesta vi hade var fina stunder, vi hade kul, vi trivdes med varandra men det räcker inte alltid till. Nu ska jag bara upp på fötterna igen o jag kommer att hitta tillbaka till min stig o för var dag som går så kommer jag närmare mitt mål. Jag vet att allt kommer att lösa sej för mej med men jag har ingen brådska, det som sker det sker det kan bara framtiden utse men nu ska jag njuta av mitt singel liv, jag ska leva mitt liv som jag vill o det finns inget som ska stoppa mej.

Jag har beställt tid nu till att tatuera mej o det kommer bli så fint även tatuerarn sa att hon trodde den skulle bli bra. Lite nervös är jag för att det ska göra ont men sen samtidigt så lever jag med huvudvärk dygnet runt, alltid ont i nacke, knä o höger arm så då ska det väll inte vara så farligt att tatuera sej=)Kommer lägga in en bild när den sitter på kroppen=)

Nu ska jag krypa till kojs löppelådan skriker godnatt........

Snart en ny vecka.......

När hjärtat skriker
När ensamheten kryper på
Vart vänder man sej då
När man känner sej nere o grå
O allt det tunga bara trycker på
Hur gör man då
Hur kan man laga ett brustet hjärta
Hur kan man laga en trasig själ
När tårarna trycker på
O rädslan smyger sej på
Hur kan man älska då
När man är liten o skör
Hur klarar men sej i världen då.


Igår blev det en runda till kick med några vänner riktigt trevligt var det, när jag kom hem så hade jag mycket tvätt som väntade på att bli struket, när det var färdigt så ringde det en som ville hem så jag fick köra till Ljusdal för att hämta folk, sved lite i själen när jag fick ställa hondan för att köra BMW men det gick bra det med.....

Nu ska jag snart laga lite middag får snart besök, sen blir det en lugn kväll.....

Upp som en sol ner som en pannkaka

Igår var det sista dagen för truck utbildningen, hela veckan har jag kört trucken som en kratta eller jag har kör hjullastare när jag suttit i trucken, skillnaden är ju att hjullastaren svänger på framhjulen o trucken på bakhjulen, men på uppkörningen klockade jag banan direkt.
Fått en ny uppkörningstid nu om två veckor kör jag får se om det går bättre då=)

Igår eftermiddag när vi slutat så tog jag bilen upp till farmor, sen åkte jag en runda till faster men hon var inte hemma så det bar av hem till Färila där jag bara tog det lugnt igår levande ljus, ett glas vin.

Sen kröp jag ner i säng då började telefonen vakna det var Anton, Emils äldsta son, han trodde att jag lämnade för att han gjort något fel men mina känslor för barnen hade inget med det att göra, det var lite jobbigt att få höra att han saknade mej så mycket, någonting brast i mig. Han är en sån fin kille o jag vill inte att han klandrar sej själv för att jag lämnade jag menar jag lämnade Emil inte barnen dem kommer jag alltid att finnas för. Men jag kan inte gå tillbaka, visst vi hade kunnat jobba fram ett gemensamt sätt så kanske vi kunde levt med varandra, men jag kan inte leva i ett hem där allting bara faller samman, ingen ordning o alltid stökigt, tyvärr så fixar jag inte det, men jag skulle aldrig gå tillbaka nu när Emil var så kvick på att springa tillbaka till exet som hade så många namn o det var inga fina namn heller, men jag vet ju vad jag är för något nu, lite ryggrad har jag i min kropp. Jag sa till Anton att ville han prata så fick han ringa mej så hämtar jag honom men han visste inte om han kunde det nu för då ville han bara att jag skulle stanna, tydligen så betydde jag mer för barnen än vad jag trodde. Men jag vet också om hur jag mår på insidan av min kropp. Det känns som jag har ett stort tomhål, känner mej tom o ensam o så fruktansvärt rädd men jag vet inte varför, jag vet inte varför jag mår som jag gör o det gör det ännu jobbigare.......

Ja karlar säg.......

Idag hade vi skrivning på truck kortet o imorgon kör vi upp, sen är denna tråkiga vecka färdig. Vaknade imorse o skulle upp till distriktsköterskan o plocka bort stygnen efter operationen, då såg jag att ett sår hade inte växt ihop men det sa dem till mej att det gjort, när jag kom tillbaka till skolan så sprack det o jag fick tvätta blod i bilen, byxorna, skorna, toaletten fattar inte att ett så litet sår kan blöda så mycket men nu gör det ont så det blev ingen joggingrunda idag. Det var mycket uppkörningar idag med på E fyra stycken varav tre klarade sej var ju kul för dem. Fick även höra idag att min uppkörning kan bli om två veckor, så jag fick vänta fem veckor då på att få köra upp.

När skoldagen var slut ringde jag till E men han svarade inte för jag hade lite kläder kvar ute hos honom så jag satte mej i bilen o åkte dit o vad mötte jag, jo han o den där kvinnan han kallade psykopat som han var ihop med innan mej, han klarade sej nästan en dag ensam det jag tyckte var lite roligt var att jag var en sån hemsk människa som lämnade honom men han har ju visat nu att han inte kunde vara ensam han var bara desperat, o jag vill ha någon som tycker om mej o vill vara med mej för att jag är jag inte för att man inte vågar vara ensam. Jag vet inte jag tyckte det var lite desperat o väldigt patetiskt att gå tillbaka till någon som var så hemsk o korkad då är det ju bättre att man är tyst. Jag vill väll med ha någon att tycka om, någon att krypa ner i sängen med men jag har inte bråttom det är faktiskt lite skönt att få vara ensam o ta hand om mej själv. Men jag tror inte det får plats fler personer i mitt hjärta för det finns två män som finns o existerar väldigt starkt i mitt hjärta o dem har varit där i många år nu, men jag är bara god vän med dem o vill framtiden något annat så vet jag att det kan inte bli fel, men som det är nu är jag nöjd att bara få leva mitt liv. Nej den dagen jag ska ge mej in i ett förhållande så ska jag känna att mitt hjärta vill samma sak som mitt huvuvd, det ska vara rätt annars får det vara.

Imorgon bär det av till Sundsvall o jag har uppkörning på truck, sen får vi se om det blir vin med Jeanette eller bara ta det lugnt.......

Ens tid är nu......

Nu har jag suttit här i min vagn några kvällar o tänkt en massa tankar en massa funderingar, o jag ångrar vissa val jag gjort, men vissa är jag så glad att jag gjorde. För första gången på länge så känner jag att jag lever, glädjen o livs lusten har kommit tillbaka. Jag känner mej lugn i mej själv.

Det finns ett talesätt som låter man vet vad man har men man vet inte vad man får. Jag tycker det är så skönt att vara ensam att få ta hand om mej själv o bara leva mitt liv utan att ta hänsyn till en annan i mitt liv, jag är så tacksam för alla mina vänner er vill jag aldrig vara utan.

För var dag som går så känner jag mer o mer att jag är på väg att hitta min väg, jag är på väg att finna mej själv o vad jag vill göra med min framtid, o ingen annan ska få sätta sej på mej o tala om hur jag ska leva för det är mitt liv, det är mina val som gäller. Skulle jag träffa en man så måste han acceptera mej precis som jag är för den man älskar vill man inte ändra på, o jag tror det finns någon för alla man måste bara hitta varandra o förstå, lyssna känna med varandra, ens partner ska man dela allt med, man ska kunna prata om allt men man ska ändå kunna dela tystnad med varandra o det viktigaste man måste veta var man har varandra o lita på varann.


Min dag idag har varit så fruktansvärt tråkig som alla andra dagar denna vecka, vi håller ju på att ta truck kort o jag säger det vill aldrig köra truck det blir ju helt fel när man svänger bak hjulen o inte på framhjulen. Nej nu ska jag hälla i mig lite kaffe med grannen i vagnen brevid......

Ny dag nya möjligheter

Nu sitter jag i vagnen o tankarna gnager för fullt. Alla lämnar spår i ens liv, det finns ju alltid en mening till att man träffar nya människor, man lär sej alltid något av alla som vandrar in och ut ur våra liv. Allt gick så fort jag hann inte riktigt med men en dag landade jag och började tänka efter o känna efter vad som hände och insåg att jag har hela livet framför mej jag behöver inte stressa. Just nu vet jag att jag behöver min tid att tillägna mej själv för nu vet jag att jag står inte ensam på livets väg, jag har mina vänner o min familj.

Jag vet inte riktigt vad som hände allt gick så fort, jag kände att tiden rann iväg, jag har inte gjort något med mitt liv jag tror jag fick lite panik. Alla i min ålder nu har barn, hus, Visst vill jag ha barn men det är det enda jag vill ha av ett svensson liv. Giftemål är inte viktigt det viktigaste är att man hittar rätt man att leva med, någon man kan vara bästa vän med men ändå dela en passion med, någon man kan komma till med glädje o med tårar, någon man kan växa stark ihop med. Men hjärtat o huvudet måste vara samspelt man måste älska med hela kroppen.

Igår sa någon till mej att i ett förhållande ska man känna sej mer fri än att vara singel, jag tror det stämmer så bra, även om man har ett förhållande så måste man ha en egen väg men ändå en gemensam väg. Mycket surr men ändå viktigt för mej att få ur det.......

Kram........

Nya tag......

Vaknade imorse o allt kändes bättre jag kände mej lugn o harmonisk o det är en känsla som inte har funnits på länge. Många säger till mej att det spelar ingen roll vart i världen man flyttar bara man har sin kärlek med, det stämmer kanske men jag tror det har lite med platsen att göra med för det jag känner när jag är hemma i Ljusdal det är trygghet, här kan jag bara vara allt känns så mycket bättre här. Idag har även varit första dagen på länge som jag har ätit för idag har det blivit både frukost, lunch o middag, för bara några dagar sen så levde jag på ett mål mat om dagen o det var inte ens en barnportion jag åt, så nu vet jag att jag gjort rätt. Imorgon bär det av till skolan igen o bo i husvagnen en vecka.

Nu sitter jag vid middagsbordet precis ätit ska snart åka till Delsbo för att bugga, får ta det lite försiktigt är ju fortfarande lite öm i knäet men det ska nog gå bra=)

Bye bye.......

En stor sten

Igår brast det för mej igen visste inte vad jag skulle göra vem jag skulle vända mej till, fanns bara en som jag kunde komma på och jag är så tacksam nu för att jag ringde. Imorse kom hela gänget till Ljusne för att hämta hem mej o alla mina saker, nu känns det bättre känns som jag kan andas igen, känner mej lugn o har en inte den väntande panikångesten liggandes över mej. Jag är hemma där jag ska vara. Vill få vara ensam nu tänka genom saker o ting få hitta tillbaka till min stig så jag kan vandra vidare.

min läkare ringde i torsdags men som jag känner mej nu klarar jag mej men jag kommer att ta den hjälpen för innerst inne tror jag att jag behöver den, men det jag behövde mest var att komma dit där jag har tryggheten o där är jag nu, kommer aldrig att lämna Ljusdal detta är mitt hem där jag vill leva där jag vill dö.

Idag insåg jag att jag har mer vänner än vad jag trodde kändes skönt att det fanns folk som ställde upp o hjälpte mej men dem vet att jag gjort samma sak för dem......

Nu ska jag sova godnatt.......

operation

Igår var jag till Bollnäs och skulle göra titthål i mitt knä. det var inget fel på min minisk eller ledband men däremot så hade jag ärr vävnader på skelettet på knäskålen och det är inget dem kan göra något åt, sä jag får väll ha ont.....

Idag när jag kom till skolan såg jag att jag skulle köra men känner fortfarande att jag har morfin kvar i kroppen så jag får väll sitta inne idag o plugga. Inget att göra något åt men imorgon får jag nog köra längre.......

Idag hade jag telefon tid med min läkare med får se om hon skriver en remiss till mej men det måste hon för jag känner nu att det gått för långt jag behöver all hjälp jag kan få för jag orkar inte själv, får väll se vad som händer.....

Kram till er alla........

Arg, besviken

Igår var det uppkörning för c, jag var så nervös o det var det som gjorde att jag tabbade mej, så nu är jag så fruktansvärt arg på mej själv att jag inte klarar hålla ihop mej när det väl gäller.
Så igår när jag kom tillbaka sa jag att jag ville sluta, men min lärare Robert pratade mej tillrätta så jag ger det en chans till annars skiter jag i detta.......

Vi backade med släp idag vi skulle backa rakt bakåt med bil o släp jag har ju gjort det innan med mitt ex o tdag var jag faktiskt tacksam att han o jag nötte som vi gjorde för jag satte det direkt=)

Slog faktiskt pojkarna lite på fingrarna det var jag o Peter vi var bäst=)

Ikväll bär det av till Borlänge till lilla Marie ska faktiskt bli skönt att få umgås lite med henne tror jag kan behöva det just nu.....

Kram till er alla.........