
Första dagen arbetslös, jag vet inte vad jag ska göra för jag har myror i hela kroppen, idag har jag dammsugit lägenheten två ggr, dammtorkat, torkat golv o det roliga är att imorgon kommer jag göra om det för jag måste ha något att göra att sitta still är inte min starka sida =(. När man bara sitter det är då tankar o känslor kommer o det är det jag inte vill, när jag sitter still känner jag smärtan jag har i kroppen o jag vägrar känna efter, vägrar ge efter för smärtan o klaga. Jobb finns ju inga alla blir ju varslade överallt=(. Söderut finns det jobb men jag vill inte flytta ska jag någon gång flytta så blir det uppåt inte neråt.
Läste min systers blogg väldigt kloka ord, mycket om val här i livet. Vi alla vandrar på en stig o ibland måste man svänga av men man ska aldrig vända man ska alltid blicka framåt. Jag har funderat på många val jag gjort här i livet speciellt valen under 2009, det var ett tufft år som jag inte trodde jag skulle klara mej igenom. När jag lämnade O så kändes det som att mitt liv tog slut för känslor det hade jag men det kommer jag nog alltid att ha, men idag är dem inte så starka idag är det vänskap, men då hyste jag starka känslor som jag har haft svårt för att släppa. Det var ett val jag gjorde att leva med en man som jag vet inte alltid var omtyckt av vissa i min närvaro o det gör mej lite besviken för det var mitt val, o det skrämmer mej för jag har träffat en jag håller väldigt varmt om hjärtat ska det bli samma sak då men som alla vet så vänder jag ryggen jag tar inte det, för i grund o botten så är det mitt val vem jag vill leva med, det är mitt val vem jag ger mitt hjärta till. respekterar man mej så respekterar man mina val. 


När jag lämnade O så lovade jag att aldrig mer ge bort mitt hjärta, för jag vet hur ont jag hade i hela själen, det kändes som det brann i mitt hjärta o ett litet tag blev jag en hemsk människa som var elak o vidrig men det var för att jag var rädd för att släppa in någon, rädd för att bli sårbar inför någon, det kan fortfarande krypa fram. Men jag vet nu att det krävs styrka o kärlek för att våga igen o jag vill, men jag är väldigt rädd så man måste ha tålamod med mej men det kan jag lova att denna man har haft inte alltid varit så snäll men det är ju rädslan jag har inom mej men det innebär inte att jag inte tycker om honom utan tvärtom att jag tycker väldigt mycket om honom. Jag gav honom mitt hjärta o jag hoppas han vill behålla det länge för det är honom jag vill vara med vad än folk säger o tror, jag tror på han o mej, jag litar på honom, han får mej att känna mej stark, kärleksfull o det finns inget som skrämmer mej i framtiden när jag tänker på honom. Sen återstår det ju att se om jag har rätt eller fel, men jag tror på oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar