Sitter i vagnen nu o väntar på att klockan ska gå, kommer bli en av dem jobbigaste dagarna nu jag har haft på länge. Fick ta min medicin för magen innan jag gick o la mej o även det första jag gjorde när jag vaknade. Nervös för hur det kommer att gå om jag kommer fixa detta men jag måste ju. Men hela mitt inre skriker att jag ska fly för detta att jag inte har tillräckligt med styrka för att ta tag i det nu. Nu skulle jag bara vilja krypa ner o att någon höll om mej o sa att allt kommer att ordna sej för jag känner att det inte kommer att göra det, jag hade behövt någon nu som kan vara stark åt mej, men känner man mej så finns ju inte det på världskartan ska ju klara av allt själv o gör jag inte det så får det vara. Det finns så mycket men inget jag kan berätta jag måste försöka gömma saker o ting djupare o lägga på mitt leende o hitta glöden som driver mej vidare. Jag måste få bort rädslan av allt kan kollapsa runt mej men jag vet ju hur allt kan gå om jag ber om hjälp, så jag får göra det som är bäst för alla o låsa in det i min lilla ryggsäck men den börjar bli tung nu.Lite nervösa tankar nu på morgonen innan jag ska bege mej o ta hand om allt =(